Vem är jag? - Uppdatering politikersida

Jag är född i en förort till Stockholm, Tumba. Mitt politiska intresse började att växa fram när jag var i tonåren. Jag och min plastpappa satt i vardagsrummet och debatterade politiska frågor. Främst var det frågor som berörde aktuella frågor som hände i det dagliga livet. Jag debatterade utifrån olika perspektiv som utgick från socialdemokratiska värderingar. Han utifrån borgerliga värderingar. Diskussionerna kunde bli mycket hektiska ibland. Samtalen var konstruktiva, vilket bidrog till att jag lärde mig mycket om politik i tonåren.

Min stora förebild i politiken är bland annat Olof Palme.

Till vardags arbetar jag som undersköterska i demensvården samtidigt som jag också är lärarstudent (F-3) på Högskolan Dalarna. Frågor som vuxit sig starkare under studerandetiden är miljöfrågorna. Min fritid är i nuläget begränsad, det är i princip studierna och politiken som gäller. Jag har i nuläget bara ett uppdrag, jag är ordförande för Socialdemokrater för Tro och Solidaritet i Mark.

Frågor som jag kämpar/brinner för i mitt vardagliga liv och som ligger mig varmt om hjärtat är allas lika värde, rättvisa, solidaritet och frihet m.m.

En annorlunda pollensäsong

År 2020 är ett annorlunda år på många sätt. Det är inte bara Coronapandemin som satt sina spår. Fast här pratar vi om negativa effekter i samhället. Jag vill med det här inlägget lyfta något positivt. Jag är pollenallergiker och jag har haft pollenallergi så länge jag kan minnas. Allergin för min del är inte av lindrig form. Jag har svår pollenallergi men dock har den blivit bättre med åren. När jag var barn så hade jag eksem i samband med pollensäsongen men det har jag inte idag.

Jag kan inte tala för hur andra pollenallergiker har upplevt denna säsong utan bara tala för mig själv. Och denna säsong har verkligen avvikit från andra pollensäsonger, inte en enda gång har jag kliat mig i ögonen på grund av allergin. Jag har heller inte använt några ögondroppar i år och det är verkligen avvikande. Jag har aldrig tidigare klarat en pollensäsong utan användning av ögondroppar, så det känns lite märkligt. Jag har emellanåt funderat på vad det kan bero på, kanske beror det på att vi har renare luft i nuläget och då tänker jag på flygplanen. De har ju i princip stått still på grund av Coronapandemin. Jag tänker att det är lite tänkvärt!

Ska vi leva våra liv som vanligt i dessa Coronatider?

För ett tag sedan, så skrev jag bland annat på Facebook att vi ska försöka att leva våra liv som vanligt som vi gjort innan. När jag har fel i någonting då brukar jag faktiskt kunna erkänna det. Och det gör jag i det här fallet. Jag hade fel. Vi ska inte leva våra liv som som vanligt, det vill säga leva livet som att Corona inte finns. Corona finns och den är nära oss. Var och varannan person känner i princip någon som har/fått Corona och tillfrisknat. Vad menar jag då med mitt påstående?
Jo, jag menar på att alla människor som existerar i samhället ska genom kommunikation och handlingar visa att vi gör allt vi kan för att förebygga smittspridning Corona. Vi ska inte bara prata Corona. Vi ska genom handlingar visa att vi menar det vi säger. Vi ska visa att vi tar till oss de restriktioner som vi får till oss från olika myndigheter och regering och så vidare. Och när vi gör det, då blir det också tydligare för befolkningen för vad som gäller. Jag tänker att man tänker efter en gång extra innan man bryter mot en/flera rekommendationer. Och i det här sammanhanget så menar jag verkligen alla kategorier av människor, alla individer på fritiden, på arbetsplatsen, alla chefer, alla förvaltningar, alla tjänstemän och så vidare. Det är mitt budskap i nuläget!!!

Förebyggande åtgärder smittspridning Corona

Förslag förebyggande åtgärder smittspridning Corona

1. Se till att patienter som varit på lasarettet att de inte kommer hem efter en sjukhusvistelse. Skicka patienterna till ett annat ställe först för karantän förslagsvis 14 dagar (mellanlandning) innan hemgång.

2. Om Corona finns på ett äldreboende; samordna personal från övrig kommun som varit i kontakt med Corona för arbete med dessa patienter (om de vill det, det vill säga).

3. Om Corona finns på ett äldreboende, samordna så att det endast är en avdelning o.s.v. som har hand om dessa patienter.

4. Ta reda på vilken kompetens som finns i personalstyrkan. Finns kompetens akutsjukvård, är det någon av dessa personer som vill jobba med Coronapatienter?

Min sameberättelse/saga

En gång i tiden, så fanns det två samer. De var gifta med varandra och levde ett lyckligt liv. En kort tid efter att de hade gift sig, så fick de sitt första kärleksbarn. Barnet döptes till Biera (ett vanligt samenamn på en pojke). I samevärlden förblev paren lyckliga med varandra om mannen gjorde som kvinnan sa. Och det måste han också göra i resten av sitt liv. Om paret dessutom hade många renar, så blev lyckan total. Mannens arbetsuppgifter till vardags bestod främst av att se till att familjen fick mat och se till att alla renar hade det bra. Mannens yrke var med andra ord, renskötare/renägare.Vid måltiderna serverades det mycket fisk (som de hade tagit upp själva i alla de älvar och åar som låg intill kåtan som de bodde i). Kvinnan var hemma och tog hand om alla vardagssysslor, såsom ta hand om Biera o.s.v.

Åren gick och Biera växte till sig och blev till slut en storvuxen man. En dag bestämde sig Biera för att gå till skogen. När Biera hade promenerat ett tag, så ryckte han till, han tyckte att han hörde någon sjunga. Jo, det var någon som sjöng. Någon jojkade. Han smög sig försiktigt fram i snåren och mycket riktigt, tvåhundra meter framför honom stod en mycket vacker flicka. Flickan var smal, hade blåa ögon och långt ljust år. På kroppen bar hon en vacker kolt. Kolten var blå och bestod av ett skärp som satt längs midjan. Kolten i övrigt var till stor del dekorerade med vackra silversmycken. Han blev helt tagen av denna vackra flicka och bestämde sig snabbt för att han ville göra henne till sin fru. Han började att jojka med henne. Flickan blev även hon tagen av denne man ”Han var ju så stilig och jojkade helt fantastiskt!”

Hon sa till honom:

-          Kom, så springer vi till renarna! Om vi fortsätter att jojka så får vi med oss renarna hem. De finns lite längre fram. Jag vet ett ställe som vi kan ha dem på.

Sagt och gjort, de fortsatte att jojka och renarna följde villigt med dem hem (till deras nya hem). En kort tid efter att de hade träffats presenterade Biera den vackra flickan för föräldrarna. Flickans namn var Aila (vanligt samenamn på en flicka). Biera frågade föräldrarna om tillåtelse att gifta sig med henne och så blev det. I föräldrarnas kåta låg det björnskinn på golvet. Och det var här som giftermålet skedde. Paret levde sen lyckliga i alla sina dagar. Biera gjorde precis som Aila sa. Och tillsammans hade de även många renar vilket också bidrog till den totala lyckan.

Författare: Ann-Marie Stenhoff