torsdag 19 maj 2016

Vägval i livet

Jag är 42 år och jag funderar fortfarande på min framtid. Någon kanske skrattar när ni läser detta hihihih.....Det är inte lätt att veta vad man vill. Under alla år som har varit så har jag mer eller mindre gjort mina val baserade på intresse. Nu funderar jag mer på mina starka styrkor och kommit på att det är dem jag skall satsa på. Idag har jag i princip bestämt mig för hur jag ska gå vidare (långsiktigt mål). Det jag hoppas på nu, det är att jag får vara frisk o.s.v.
Ni undrar säkert varför jag funderar på detta nu. Det har hänt en del här hemma (positiva händelser) som bidragit till att jag känner att jag får bestämma mig. Det är lång process att komma fram till vad man vill med livet. Man bollar med många tankar, funderar, hur, vad....???

söndag 15 maj 2016

Varför har jag gått upp i vikt?

Med anledning av de inlägg som jag skriver (på Facebook) så kanske någon/några tror att jag väger så mycket som jag gör för att jag har svårt för att begränsa mitt matintag o.s.v. Jag kan säga att så är inte fallet. Mitt problem som jag har, är ett problem som jag tycker att man skall jobba med på/inom mödravården. 
När jag blev gravid första gången så hade jag rätt vikt för min längd. Jag gick upp 12 kg med första barnet. När sonen föddes (första barnet) så gick jag ner något kilo, för att sedan gå upp igen till samma vikt som jag hade i samband med sonens födelse. Samma sak hände med andra barnet. Sammanlagt så har jag haft en viktuppgång på 19 kilo (under graviditeterna).
I ett antal år efter bägge födslarna så har jag legat kvar på samma vikt för att sen gå upp ytterligare kilon. Jag har alltså inte klarat av att gå ned dem kilon som jag gått upp under bägge graviditeterna. Jag tror inte att jag är ensam om detta. I det stora hela så skulle jag vilja säga att det krävs åtgärder o kunskaper inom detta område för att förhindra att.....

Vill börja med mammagympa

Denna tanke slog mig igår....Jag behöver mammagympa. Jag har inte varit på någon mammagympa vare sig med första eller andra barnet. Så med andra ord har jag aldrig tränat för att återfå den kropp som jag hade innan. Funderar på om det är försent för mig att ha mammagympa då jag fick senaste barnet för 18 år sedan. Bättre sent än aldrig eller hur? Så resonerar jag.
Idag så har jag sökt information på nätet om mammagympa (ville anmäla mig) men hittade ingen info. av intresse. Min önskan är naturligtvis att hitta någon som håller i mammagrupper och där alla är välkomna oavsett.....

fredag 13 maj 2016

Inspireras av Finland

En sak som jag funderade på när vi var i Finland (på kryssning).Tänker på pågående/kommande bostadsbyggande som förekommer överallt i Sverige. Vi borde ta efter Finland och hur de gör där. I alla hus så finns det bastu liksom i många lägenheter (även ettor). 
Om jag får reflektera kring detta så tycker jag att det är bra sätt för att skapa mötesplatser, få människor att känna gemenskap, bryta isolering (som spelande, sitta vid datorn o.s.v.). Jag kan även tycka att det skulle vara bra med tanke på de klimatförändringar som skett i Sverige under de senaste åren.
För att förtydliga.....Ja, till bastu i hus och lägenheter Smiley smile

onsdag 11 maj 2016

Att vara pollenallergiker

Jag har varit pollenallergiker så länge jag kan minnas. När jag var yngre så var det fruktansvärt. Med åren så har det blivit bättre, men stundtals kan det fortfarande vara väldigt jobbigt. Något som jag tänker på numera och som jag inte riktigt reflekterat över tidigare, det är alla dem kvällar då allergin håller på som värst. Man finner sig i situationen, gnuggar sig i ögonen som man brukar göra o.s.v. Men det finns "ett botemedel" mot detta och som är jätteviktigt. Är du pollenallergiker så bör du duscha på kvällen och detta skall helst ske varje dag. I regel har du massor med pollen på dig på kroppen, i håret o.s.v. Du kommer att må så mycket bättre om du/ni har det i åtanke.....

tisdag 3 maj 2016

Affärsidé - bli chef

Som person så tänker jag mycket. Stundtals så får jag också en del idéer som jag funderar på. Främst är det frågor som berör mitt yrkesval. Jag funderar på hur vardagen hade sett ut om jag hade gjort si eller så. Ibland har jag fått för mig att jag ska bli chef. Ibland får jag för mig att jag ska bli lärare. Vid några tillfällen så har jag också fått för mig att jag skall bli föreläsare.
Något år så har jag sökt till högskolan för att utbilda mig till chef (men jag kom inte in). I år gjorde jag nästan slag i saken och skulle söka till högskolan igen (till lärare), men valde i sista minuten att avstå.
År 2009 så bestämde jag mig för att byta bransch och arbeta inom fastighet. Jag sökte till yrkeshögskolan och kom in. Idag är jag utbildad bovärd. Jag har inte fått något jobb inom fastighet, utan jag jobbar kvar i vården. Jag kan inte säga att jag gått utbildningen i onödan. Jag är glad för kunskaperna som jag har gällande fastighet (inriktning tillgänglighet). Jag har fått nytta av dem i min vardag.
I dagarna så har jag fått en ny idé......Starta ett företag/verksamhet och bli chef (och så var vi där igen) för personer med funktionshinder. Alla personer som jobbade på min arbetsplats skulle få riktiga löner. Jag är ganska trött på att höra om all diskriminering som finns i samhället. 
Idag så vet jag att det finns företag i samhället som anställer PERSONER MED FUNKTIONSHINDER. ANLEDNING: DE ÄR EN TILLGÅNG! OCH DE HAR STYRKOR SOM ÄR SPECIFIKT JUST FÖR DEM. JAG ÖNSKAR ATT DET FINNS FLERA SOM TAR EFTER DESSA FÖREBILDER!