Detta inlägg skriver jag med tanke på det som hände igår i Trollhättan (kopierad från Facebook)
För många år sedan så hade jag en vän som i mina ögon mådde hur bra som helst, enligt mig. Vi träffades kontinuerligt och hade det roligt på alla sätt o vis, hittade på saker m.m. Sedan kom kärleken emellan, men jag glömde inte x. Jag skickade julkort, födelsedagshälsningar till x när x fyllde år, vi pratade även vid på telefon o.s.v. En dag ringde x mamma till mig och meddelade att du behöver inte skicka brev längre. X lever inte längre. X har valt att avsluta sitt liv. När jag fick samtalet så blev jag chockad. Jag hade aldrig kunnat drömma om att x av alla människor som var så "tyst och inte gjorde en fluga förnär". Jag fick inte in det i huvudet och har fortfarande svårt för att förstå att x valde att avsluta sitt liv. Det jag vill säga med inlägget är vikten av att fånga upp personer som inte mår bra. Gäller framför allt människor som är tysta och tillbakadragna, här bör man reagera!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar