(Kopierad statusuppdatering från Facebook)
Jag träffade en kille på 19 år idag och skulle kartlägga hans liv. Troligen har han ADHD, han gick aldrig färdigt sin utredning för han ville inte bli stämplad. Han ville inte bli utskämd för sina kompisar. Och han ville inte bli beroende ...av tabletter, tabletter som Hans kompisar använde som droger. En kille som sprudlar av liv med en livsglädje i sina ögon som inte var av denna värld.. Men utan drömmar om framtiden, för vad kan han som inte har klarat av skolan?? Jag satt där full av beundran, vad kan han?? Massor!! Han kunde ta ett beslut som i flera led räddade honom utifrån den umgängeskrets som han har, han har varit klok och förstått att för honom hade det kanske inte blivit en tablett.. Han hade tänkt till och sett hur det gått för andra av hans vänner. Jag var full av beundran. Vad det gällde hans drömmar så vet jag att ofta har ungdomar och barn med bland annat ADHD fantastiska talanger och är otroligt kreativa.. Så från att han kunde se sig själv som en lagerarbetare, endast, så slutade det i både kock, skådespelare och tatuerare. Kille gjorde sina egna tatueringar, kanon fina men trodde sig inte kunna arbeta med det.. Gissa om jag tycker att den resa som jag kommer få med honom ska bli spännande Samtidigt som jag ryser av illamående när jag tänker på hur vårt samhälle ser ut och hur vi tar hand om våra barn med olika diagnoser.. Alla barn oavsett diagnos Är Fantastiska barn som har Mycket att lära oss vuxna.. Om de fick chansen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar