Igår så åkte jag spårvagnen från Djurgården till Sergels torg (tur o retur) jag ser en liten pojke, gissningsvis tre år. Han står och trycker sig mot en av spårvagnens dörrar (vänd utåt). Spårvagnen har påstigningsdörrar på bägge sidor om vagnen. Han står där och tittar ut och lyfter sedan upp sina små händer på fönsterrutan. Jag reagerar starkt när jag ser detta. Var är föräldern? Varför säger man inte till sitt barn? Till slut ser jag föräldern och säger till henne att säga till sitt barn. Jag menar på att det kan bli ett tekniskt fel, dörrar öppnas och ungen flyger ut.....
Från och med 1 april i år så har man bytt biljettsystem i Stockholm. Förr kunde besökare o.s.v. köpa bussremsor, nu har de bytt till kortsystem. För passagerarna betyder det att man går på spårvagnen och att de ansvariga som arbetar i lokaltrafiken (spårvagnarna) går runt och kontrollerar färdbevisen.
Igår var det fullt på spårvagnen, ansvarig på spårvagnen kunde inte sköta sitt jobb och heller inte kontrollera säkerheten på spårvagnen.
Hade jag varit ansvarig så hade jag tagit ut dessa spårvagnar, bommat igen ena dörren alt. se över hur man arbetar, hur många passagerare får kliva på o.s.v.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar