torsdag 17 maj 2012

Flygrädsla

Nästa vecka åker jag och barnen till London. Vi skall gå på Westlifes avskedskonsert, då de nu lägger av efter ett antal år. jag tänker inte så mycket på resan än på grund av min flygrädsla. Jag är fruktansvärt rädd, men ändå utsätter jag mig för detta. Tanken är väl att jag skall övervinna min rädsla. Jag har inte råkat ut för något speciellt när det gäller flygning, det bara är så. Det konstiga är också att min flygrädsla har förvärrats. Senaste gången som jag flög var för två år sedan, då jag och min sambo åkte till Prag. Vi hade en flygvärdinna som var helt underbar, hon höll mig i handen när det var som jobbigast. Främst är det starten och landningen som är jobbig. Går flygturen bra och det inte är några större luftgropar,så är det ganska okej. Inför varje flygning får jag ångest och hjärtklappning med mera. Men jag har bestämt mig, för jag älskar att resa och jag skall övervinna detta. För ett tag sedan gick jag in på SAS hemsida där det bland annat stod lite om andning. Jag läste inte texten så ingående, men konstaterade att det krävs en viss andningsteknik. Mina tankar började att cirkulera till den dagen jag blev mamma. Slutsatsen som jag kom fram till, var att jag får använda mig av andningsteknik som jag lärde mig inför föräldrarskapet. Jag pratade också med en vän för ett tag sedan om tips och råd för hantering av flygrädslan. Vad jag har med mig ifrån samtalet och som kanske kan lugna mig, är budskapet om många faktorers inverkan för en misslyckad flygtur. Vad är oddsen för att alla dessa faktorer infaller samtidigt? Det kunde han faktiskt ha rätt i. Jag fick en tankeställare efter konversationen. Dessförinnan har jag nog tänkt mer, att det är sak som kan gå fel,för att det skall leda till en misslyckad flygtur. Några funderar säkert varför jag är flygrädd. Känslan som jag har är att jag är utlämnad,jag har inte kontrollen. Med bil har jag kontroll till en viss del. För några år sedan fick jag tipset om att "titta på monitorn, då ser du vad som händer". Det stämmer ju faktiskt. Jag har inte tänkt så tidigare. Vi får se hur det går, jag berättar mera när vi har kommit hem ifrån London.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar